Gustaf Rundström "Glans"

1882 - 1971  (88 år)

• Namn	Gustaf Rundström "Glans"  [1]
  Födelse	5 Dec 1882	Ör, Dals Rostock, , Västra Götaland, Sweden   [1, 2]
  Kön	Man
  _STAT	Never Married
  _UID	1894163E02D545E6B5C41749E15DF1BDC7C2
  Död	26 Jul 1971	Ljusterö, , Stockholms län, Sweden   [2]
  Person-ID	I14191	Familytree of Emmy Karfunkel | Calle Rundström
  Senast ändrad	30 Jan 2024

  
  

  Far	Johannes Eriksson Rundström,   f. 31 Maj 1844, Gunnarsnäs, Mellerud, , Västra Götaland, Sweden d. 12 Jul 1910, Ör, Dals Rostock, , Västra Götaland, Sweden (Ålder 66 år)
  Mor	Kajsa Jansdotter Bister,   f. 8 Aug 1842, Ör, Dals Rostock, , Västra Götaland, Sweden d. 1912 (Ålder 69 år)
  Vigsel	5 Mar 1878	Ör, Dals Rostock, , Västra Götaland, Sweden   [3]
  Familjens ID	F3707	Familjeöversikt  |  Familjediagram

  
  

• Händelse-karta

  Födelse - 5 Dec 1882 - Ör, Dals Rostock, , Västra Götaland, Sweden Död - 26 Jul 1971 - Ljusterö, , Stockholms län, Sweden  = Länk till Google Earth

  
  

• Noteringar

  Gustaf Rundström "Glans" övertog gården och bodde här fram till 1922, då han flyttade till Ljusterö, Stockholm till sin broder David.och sålde gården till Carl och Agnes Rudén. Rudéns, Vrångebäck har koordinaterna 12 94 67 Ö. 65 07 65 N. Gustaf Glans var en riktig historieberättare. I boken "Fjället" står flera av hans anekdoter. Gustaf berättar om Jonas på Falalunnane i Kroppefjäll som var en kraftig och orädd karl. Han brukade på vintrarna kola björkkol som han körde till Vänersborg och sålde. På vägen till Vänersborg i Ryrs socken låg en öde lada på Ryrslätten, långt ifrån människoboningar och folk påstod att det spökade där. En gång på 1890-talet körde Jonas från Vänersborg på natten. Han hade sålt sin kol och då köpte han alltid hem en kagge brännvin så han hade tagit sig litet till bästa. Då kom en man och bad att få åka med honom och det fick han. Mannen började fråga om det slogs bra där på trakten och om de söp bra. Detta var samtalsämnet hela vägen. När de kom fram till den öde ladan bad den främmande att Jonas skulle stanna för där skulle han av. Jonas blev så häpen att han blev nykter i ett enda tag för det var ju mitt i kallaste vintern. Men den främmande gick av och försvann in i ladan. Jonas var mycket förvånad och undrade vad det var för en karl. Han trodde att det var själva den onde som åkte med honom och lång tid efteråt var han ("v---") (konstig) och grubblande över denna händelse. En annan historia berättat av flera personer som levde samtidigt med Sven i Åsmule, återberättad av Gustav Glans: Sven i Åsmule född 1816 boende i Örs socken i Dalsland var känd som en stark och orädd slagskämpe. En gång hade han varit i svåra bataljer och blivit sjuk efteråt och kunde ej sova. han besökte då läkaren i Vänersborg för att få någon medicin mot sömnlöshet. Läkaren ordinerade ett starkt sömnmedel som skulle tas in droppvis. När Sven kom hem lade han sig i sängen med medicinflaskan vid huvudkudden. Några droppar blev det inte fråga om, utan han tog en klunk ur flaskan. Då han inte tyckte att det gjorde någon verkan tog han en klunk till. När inte heller detta verkade blev han förargad och tog och drack ur hela flaskan i ett enda tag. Men då somnade han och sov i tre dagar i sträck men när han sedan vaknade kände han sig fullt återställd. En tid efteråt när han åter var i Vänersborg träffade han läkaren på gatan gick fram till honom och sade: "Du är en bra karl att ordinera medicin, men inte gjorde jag som du sa! Jag tog hela flaskan i ett tag se´n sov jag i tre dar, men sedan var jag också bra". Doktorn blev mycket häpen eftersom det var det starkaste giftet, som han kunde skriva ut, och han talade sedan med en annan person om saken och undrade vem Sven var för en ovanlig karl, som inte dog på kuppen. Hade det varit en vanlig människa som hade han aldrig vaknat mer sade doktorn. Detta berättades av Gustavs moder och återberättades av Gustav. En kväll kom Sven i Åsmule hem och skulle klå hästarna, men då fick han en örfil av tomten så han blev liggandes i en vrå. Det fick vara ett kraftigt slag för att han skulle falla omkull. [4, 5, 6, 7]

  
  

• Källor

  [S195] Riksarkivet/Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges befolkning 1900, (2006). [S250] Sveriges dödbok 1947-2006, (N.p.: n.p., n.d.). [S322] Sverige, utvalda indexerade husförhörslängder, 1880-1893, (digital images, Ancestry.com (www.ancestry.com)) (Tillförlitlighet: 3). [S476] Ingmar Andersson, Fjället, (N.p.: n.p., 1998.), 91. (Tillförlitlighet: 3). [S476] Ingmar Andersson, Fjället, (N.p.: n.p., 1998.), 142. (Tillförlitlighet: 3). [S476] Ingmar Andersson, Fjället, (N.p.: n.p., 1998.), 154. (Tillförlitlighet: 3). [S476] Ingmar Andersson, Fjället, (N.p.: n.p., 1998.), 155. (Tillförlitlighet: 3).