Noteringar: Our Family History

Noteringar

Träffar 1,951 till 2,000 av 2,321

#	Noteringar	Länkad till
1951	I församlingsböckerna 1900-1919, 1919-1931 samt 1932-1951 står Karl August som hemmansägare till 1/4 mtl Rönningen fram till sin död.	Göransson, Karl August (I49)
1952	I församlingsboken 1896-1914 står han som bräcklig, arbetare, fattighjon.	Kristensson, Olof Fredric (I500897)
1953	I Församlingsboken 1907-1921-03 har hon flyttat till Bro 2 dec 1910. Hon gifte sig aldrig. Bodde på adressen: Engelbrektsg 34A, 411 37 Göteborg vid sin död.	Karlsson, Agda Maria (I14404)
1954	I hennes 2:a gifte.	Familj: Jonas Eriksson / Marta Larsdotter (F3214)
1955	I hennes 2:a gifte.	Familj: Erik Bryntesson / Anna Larsdotter (F3237)
1956	I hennes första gifte	Familj: Erik Petersson / Synnöve Skolleberg (F3212)
1957	I hennes första gifte.	Familj: Brynte Eriksson / Maria Lisa Jansdotter (F2581)
1958	I hennes första gifte.	Familj: Johan (Jan) Eriksson / Anna Katarina Qvick (F3231)
1959	I hennes första gifte.	Familj: Per Eriksson / Kajsa Andersdotter (F3234)
1960	I hennes första gifte.	Familj: Nils / Anna Larsdotter (F3242)
1961	I husförhörslängden 1806-1816 bor paret Olof och Maria på torpet Nyhagen, Håby socken och 1816-1824 i torpet Stockhuset. I sistnämnda står att de vistas i Stångenäs. I husförhörslängden 1815-1829 bor de under Önna i Brastad. Därifrån flyttade de 1823 till Långemyren under Brattön. Har någon gång mellan 1830 och 1833 flyttat från Långmyren under Brattön till Skarstad Wester. I husförhörslängden mellan åren 1833 och 1841 så bor familjen på torpet Långemyren under Skarstad Wester. Olof och hans hustru Maria har barnen Gustaf, Carolina, Samuel och Fredrika hemmavarande. Sonen Andreas flyttade till Skarstad Wester år 1836 där han arbetade som dräng hos Olof Tvetberg. Därifrån flyttade han till Östergården, Färlev 1839 där han också arbetade som dräng. Dottern Anna Christina flyttade till Ingalsröd 1840 där hon arbetade som piga på torpet Gethålan men kom åter till Långmyren år 1841. I husförhörslängden 1842-1848 är barnen Gustaf, Samuel och Fredrica hemmavarande. Dottern Carolina flyttar till Brattön 1844 där hon jobbar som piga men flyttar vidare till Kopperöd 1844 där hon också jobbar som piga. Dottern Anna Christina är överstruken hos familjen med förkortningen u. s. h. som kan betyda "utan särskild hemvist". Sonen Andreas flyttar från Färlev till Mellby 1843. I husförhörslängden 1849-1855 är torpets namn Långemyr överstruket och bredvid står istället Hästhagen. Dottern Fredrica är hemmavarande. Sonen Samuel har flyttat till Färlev är 1850 där han arbetade som dräng men flyttade till Skorve 1852. Bredvid står kommentaren "Norreje 1848" Där årtalet är mycket svårt att tyda och kan betyda något annat. Sonen Gustaf är överstruken och har samma förkortning u. s. h. 1849 på sin rad. Han återfinns sedan på samma torp med sin nya hustru Johanna Maria Mathiasdotter som kommit dit 1850 från Axtveten där hon arbetat som piga. Dessförinnan bodde hon i Myrholmen, Skarstad hos sin far och styvmor samt syskon. Gustaf och Johanna Maria får snart två små barn, Carl Alfred och Herman, som också är omnämnda i samma husförhörslängd. I husförhörslängden 1856-1860 är hustrun Maria överstruken som avliden vid 63 års ålder. Dottern Fredrica har flyttat till "Norrije" 1860. Sonen Gustaf har tagit över torpet tillsammans med hans hustru Johanna Maria Mathiasdotter. Hos dem bor nu barnen Carl Alfred, Herman, Amanda och Oscar samt hans fader Olof.	Andersson, Olof (I62)
1962	I husförhörslängden 1812-1817 står hon som bräcklig. I husförhörslängden 1817-1821 kan det stå "käning af slag". Kanske hon haft en stroke som hon fått men från. År 1822 gifte hon sig med änkemannen Jonas Olsson i Brene. Med honom fick hon två barn men knappt en månad efter att dottern Anna Stina föddes dog hon i barnsäng. I död- och begravningsboken står det att hon dog av nerv- och rötfeber vilket kan innebära en infektion hon ådragit sig från förlossningen.	Hansdotter, Ingeborg (I500159)
1963	I husförhörslängden 1816-1821 står det att hon är "oduglig till arbete".	Andersdotter, Helena (Lena) (I4881)
1964	I husförhörslängden 1817-1821 bodde trumslagaren Eric Runström med familjen på Åsebo, Råggärd 1/4 mtl. Han var trumslagare och brukare på trumslagarbostället, Åsebo 1/4 mtl mellan åren 1800-1820. Därefter var han brukare på samma gård 1821-1835.	Runström, Eric (I14175)
1965	I husförhörslängden 1824-1830 i Naverstad står det "dopsedel från ...", förmodligen står där Dalsland. Hans födelseannons går ej att hitta och hans födelsedatum står inte i någon annan källa. Elias bodde på Norrnäs, Naverstad med sina föräldrar och syskon till 1834 då de flyttade till Lundby, Töftedal. I Inflyttningslängden står det "Bonden Anders Bryngelsson med hustru 2 söner 3 döttrar Nornäs uti Nafverstad." och på faderns rad står "enfaldig" och "ständig vandel". I husförhörslängden från Lundby, Töftedal står det att familjen "Har ej bibel". År 1836 flyttade familjen till Norane Ödegårdsliden. Det står då att fadern "sängliggande af sjukdom hela året" och han dör år 1837. Familjen är då "utfattige". Systern Cajsa är 16 år och får flytta och börja arbeta som piga. Modern ochde mindre barnen flyttar år 1837 till sidan för "Församlingens fattighjon". Då han var 16 år gammal, år 1844 flyttade han till Jakobsrud, Töftedal för att arbeta som dräng, "wistas i Gunnesbyn 45". År 1847 flyttar han återigen från Gunnesbyn till Jakobsrud och då står att han är "Casserad. Liten och sjuklig 47" År 1855 flyttade från Töftedal till Knipan, Dals Ed. Den 28 sep 1856 flyttar Elias från Knipan, Dals Ed till Jakobsrud, Töftedal där han arbetade som dräng. År 1858 då han är 30 år gammal flyttar han från Jacobsrud till Norge. När Elias gifte sig med Anne Sofie från Bokeröd var han ungkarl och arbeider på Glende. Han var då 40 år och de gifte sig i Idd, Norge. I vigselboken står hans far som husmand Anders Brynhilson, Bottorp Ödegaard, vilket är felskrivning för Botilstorp.	Andersson, Elias (I500682)
1966	I husförhörslängden 1825-1830 Står det att Olof och Kjerstin haft otidigt sängelag. Detta innebar att de haft sexuellt umgänge innan giftemålet ingåtts. Familjen bodde på Brene 1/2, Råggärd dit hon flyttade 1827 från Hugeryr. När Olof dör 1874 bor han fortfarande på gården Brene som tas över av sonen Magnus.	Olofsson, Olof "Olle" (I13175)
1967	I husförhörslängden 1875-1886 bodde han med sin mor i backstugan Grantorpet, Flo. Flyttade därifrån till Nästegården, Sal 1878 för att arbeta som dräng. Flyttade tillbaka till Flo 1879, Bragnum Björn Skulegården. Han flyttade återigen till Nästegården, Sal 1881. Han flyttade som 18-åring från Sal 5 nov 1886 till Eklanda Nergård, Tengene där han arbetade som dräng. Där jobbade Anna Stina som piga och de fattade tycke för varandra. De gifte sig 1890. Vid sonen Karl Johans födelse bodde familjen på Stora Hov, ett säteri i Tråvad. Hit kom de 14 okt 1891 från Tengene. Så här står att läsa på Tråvads hembygdsförenings hemsida: Stora Hov var ett säteri med mycket gamla anor, beläget i socknens nordöstra del. Det var den största jordkomplexet i Tråvad, med marker även i kringliggande socknar. Numera är godset uppköpt av Bjertorps egendom. Slottet revs 1957 efter att ha fått förfalla under många år. Nu återstår endast en gammal flygelbyggnad, några dammar och rester av herrgårdsparken. Tidigaste belägget för Stora Hov kan vara från 1020 då den isländske skalden Sigvat Skald kan ha besökt Hov och inte fått kommit in eftersom folket på gården firade en hednisk gudstjänst. Det är dock inte helt säkerställt att det var just vårt Hov som menades. Det första säkra belägget för gården är från 1511 då Stora Hov var sätesgård för väpnaren Anders Jönsson. I de äldsta jordeböckerna nämns säteriet som två hemman Stora Hov och Lilla Hov. Senare hörde även Änkegården hit. Även Tråvads Herrgård och egendomen Karstorp i Edsvära har tillhört godskomplexet. Följande släkter har under århundrade ägt Stora Hov (och även åtminstone tidvis bott här) Oxenstierna, Lagerberg, von Köhler, Funck, Lagergren, Tham, Heyman och Moritz. Stora Hov var en betydelsefull plats i bygden. Periodvis var godset föregångare inom jordbruket och trädgårdsnäringen. I början av 1800-talet införde ägaren för första gången i Västergötland nymodigheten Thermolampan. Den hade utprovats i England och var en ny uppvärming- och belysningskälla. Det blev dock inte den succé som förväntades eftersom man kom fram till "befarad äventyrlighet för Eldswåda". Det som nu är en mycket lugnt plats, som de flesta bara far förbi, var fram till långt in på 1900-talet ställe med ett sjudande folkliv. Godset hade mycket folk anställda, rättare, torpare, statare, pigor och drängar,trädgårdsmästare, kusk, tjänstefolk inomhus. Under en period drevs det ett mejeri på gården. Familjen flyttade från Stora Hov till Karstorp, Gunnarstorp, Edsvära 8 nov 1892. Därifrån flyttade familjen till Vänersborg 20 okt 1893. De flyttade från Norra Vånga 1893 till Onsjö, Vassända-Naglum. Vid dotterns födelse 1895 står han omnämnd som rättare från Onsjö. Vid hennes död som statdräng från Onsjö. År 1897 2/12 Flyttar familjen igen från Onsjö till Liljan, Vänersborg Flyttat från Hjärtum 1900 till Stora Almås, Vassända-Naglum.	Johansson, Karl August (I39)
1968	I husförhörslängden 1876-82 står "Döf".	Andersson, Anders Peter (I500395)
1969	I husförshörslängden 1841-1847 står det att han vistas i Åsaka. I husförshörslängden 1847-1856 står han omnämnd vid socknens slut och sedan som utflyttad 1859 till Fremmestad och vistas i Åsaka.	Jonasson, Anders (I707)
1970	i Torpet Spångdalen, Lund, Brastad (O) (AI:5 50865 4/7,AI:6 5/8 sid 173). (AI:7 50867 sid 154). Flyttar (AI:7 50867 sid 172).	Johansdotter, Erika (I12512)
1971	I vigselboken för sonen Elias står han som gaarddrängen på Nordgaard.	Svendsen, Hans (I500800)
1972	I vigselboken står det att hustrun Karin kommer från Gråsiö. Han bodde med sin fru och barn i Gapungebyn, Steneby och därefter tog hans son Olof Jonsson över gården. Jon och hans hustru Karin bodde hos sonen fram till sin död. I slutet av livet var han sängliggande och blind.	Gabrielsson, Jon D. Y. (I13960)
1973	Ida Betty föds som nummer åtta i barnaskaran till föräldrarna Gabriel Högberg och Anna Kajsa* Olsdotter den 21 dec 1870. Den 20 nov 1883 flyttar Betty endast 13 år gammal för att arbeta som piga hos familjen Gabrielsson i Tvålstad, Rölanda. Där har hon ändå lite trygghet i sin storasyster Maria Kajsa som redan arbetat hos familjen en tid. Flyttade 1 nov 1889 till Tveten, Rölanda där hon också var piga. Därifrån flyttade hon till Torp, Rölanda 27 nov 1890 där hennes familj bodde. Ida Betty flyttade till Gesäter den 7 nov 1891. Hon flyttade från Gesäter 16 nov 1895 till Åsen, Rölanda. Ida Betty flyttade från Åsen, Rölanda den 17 nov 1896 till Bruneberg, Rölanda där hon och systern Beda Lovisa arbetade som pigor. Beda Lovisa flyttade därifrån till modern i Näsbön, Rölanda 17 nov 1896 och drygt ett år senare efter en tids sjukdom dog systern. Den 1 juni 1898 föder Ida Betty en dotter i Adolf Fredriks församling, Stockholm. Åtta dagar senare den 9 juni lämnar hon in dottern på barnhus mot en betalning av 400 kr. Beda Ingeborg står som "barnhusbarnet No 13159". Den 20 mar 1899 blir flickebarnet utlämnat till brukaren Jan Magnus Andersson i Ödebyn, Dals-Eds församling. Ida Betty flyttade från Bruneberg till modern i Näsbön, Rölanda den 14 nov 1899. Den 21 oktober 1899 blir barnet överlämnat till henne och den 23 nov 1899 tar Ida Betty hem Beda Ingeborg. År 1900 den 2 feb står det i församlingsboken att Ida Betty "undangått enskild skrift och läsn. eft. att haf. födt oä. barn". I barnhusets inspektioner står det: Den 22 okt 1901 "Åldrig moder i hemmet" Den 6 aug 1904 "Inga andra minderåriga" Den 4 aug 1905 "Stor och duktig för åldern, snäll och lydig" Den 20 jul 1906 "I hemmet vistades att ffs 3-åriga systerbarn" Lilla dottern Beda Ingeborg dog bara åtta år gammal 23 okt 1906 av difteri som är en sjukdom orsakad av en bakterie som utsöndrar ett gift i kroppen som skadar många av kroppens organ. Ida Betty bodde kvar på Näsbön, Rölanda även efter mamman och dottern dött tills hon 1910 flyttade till Skolhuset i Bruneberg, Rölanda och arbetade där som sömmerska. Samtidigt bodde där också den jämngamla ogifta folskolelärarinnan Mina Elisabet Andersson. Båda flyttar tillsammans därifrån till Bräcka under Äng, Dals Ed den 20 mar 1931. Den 14 nov 1934 dör Mina Elisabet på Vänersborgs lasarett av arteriosclerosis, bidragande dödsorsak: diabetes och bronchopneumonia. År 1937 flyttar Ida Betty från Bräcka till Äng, Dals Ed där hon bor till hennes död 18 jun 1939. Hon dog av ett slaganfall, apoplexia cerebri. Begravdes på Dals-Eds kyrkogård. Hon förblev ogift. I ett telefonsamtal med Solvay Ljungkvist berättar hon att hon tyckte mycket om "moster Betty". Betty bodde snett över från där Solvay som liten bodde med sin familj. Hon brukade gå över till Betty och minns hur hon brukade sitta på en soffa och tittade åt en skänk där det stod en burk med maränger som Betty brukade bjuda på. Solvay fick en förlovningsring efter Betty och i den står namnet Martin.	Högberg, Ida "Betty" (I13160)
1974	In the census 1900 Charlotta is widowed. It also tells that she had only one child. At this time she lives with her daughter and son-in-law in Otter Tail, Minnesota. She immigrated in USA either 1870 or 1890.	Charlotta (I13562)
1975	Inga barn.	Familj: Anders* (I Bua) Andersson / Inger Helena Larsson (F1899)
1976	inh., Smedjebön.	Andersson, Jan Magnus (I7070)
1977	Irene har för sig att farmor hette Sofia.	Andreasdotter, "Augusta" Kristina (I12890)
1978	Itta and Yona Benyamin lived in Nagykallo and had four kids. One of them was called Sara. The family was deported to Auschwitz and they were all killed.	Frenkel, Itta (Iren) (I13839)
1979	Jag minns att jag fick en vacker liten kaffekopp med guldkant av Edith. Jag var bara 9 år då hon gick bort.	Myrström, "Edit" Margareta (I36)
1980	Jag ringde och talade med Lennart om hans familj för att få lite uppdateringar och information om bl.a. barnbarnen. Telefonnummer: 0522-29178	Källa (S239)
1981	Jan Grund ärvde gården i Aplebol söder om hans mors gård längst i norr. Jan sålde sin gård 1840.	Grund, "Jan" Fredrik (I500352)
1982	Jan-Olov Blid berättar: "Min morbror gift med Agnes f Björk, samlare av div äldre föremål från byggden som blev utställd i det allmänt kallade "Spökhuset" allt såldes på auktion när åldern började ta ut sin rätt med behov av att flytta till Uddevalla." Han var vägbyggmästare.	Hedlund, "Gustav" Adolf (I2129)
1983	January 27, 1927 - July 24, 2015 RACINE - Bette Lois (nee: Christianson) St. Martin, 88, passed away on Friday, July 24, 2015 at Wheaton Franciscan Healthcare-all Saints. She was a lifelong resident of Racine, born on January 27, 1927, the daughter of the late Lars and Elsie (nee: Goodlad) Christianson. On March 27, 1948, Bette was united in marriage to Francis St. Martin. She had been employed at Urban League for many years. Bette was a member of the Women of Moose Lodge and VFW Ladies Auxiliary for many years. She loved sitting in her recliner watching old movies and TV shows. Surviving are her sons, Gary Pavlik of Green Bay and Greg (Linda) St. Martin of Racine, daughter, Laurel (David) Bohn of Franksville, numerous grandchildren, many great grandchildren and a great great grandchild. She is further survived by sister, Joan (Marlin) Falkenrath of Crivitz and Karen (Jim) Vozar of Kenosha, nieces, nephews, other relatives and friends. Bette was preceded in death by her husband, Francis in 1986(divorced 1955); sons, Gordon St. Martin and James St. Martin, daughter, Sheryl Frisk and a brother, Melvin (Beverly) Christianson. In keeping with Bette's wishes, a private service will take place. Bette will be laid to rest at West Lawn Memorial Park. A special thank you to her caregiver, Nancy, Dr. Ansani, Dr. Bader, the 5th floor Cardiac Unit and Mary from Wheaton Franciscan Hospice for the care given to Bette.	Kristiansen, Bette Louis (I12766)
1984	Jennifer Oister: Orphaned at age 5; oldest brother Jim was raised by paternal grandfather Lewie Hallman in Boston, GA, youngest brother Harvey was raised by maternal uncle Marvin Corley and wife Claudia in Tallahassee, FL; Benjamin was taken in by whichever relative could afford to take/feed him for any length of time...Belle Corley in Miami off and on (hit by a car and broke his leg on the Rickenbacker causeway abt 12-16yo), someone in Tallahassee for a time possibly during jr high years, someone in Dixie, GA during high school (Florence Corley McLeod?), someone/uncle? in Indiantown, FL.	Hallman, Benjamin "Bud" Pericles (I13988)
1985	Jens Haug, age 82, died on Thursday, July 25, 1991, following a long illness. He was born in Toten, Norway on April 23, 1909. As a young man in Norway, he was an avid ski jumper. During his life, he loved the outdoors, enjoyed fishing, and was a caring family man. He was employed as a supervisor for Oscar Mayer for 37 years and also owned Haug's Grocery In Token Creek for many years. He is survived by his wife, Ellen Christiansen Haug of Sun Prairie, who he shared 51 years of marriage; his daughter, Maven (Don) Bork of Appleton; four grandsons, Brett Bradley Bork, Christopher Chad Bork, Donald E. Bork Jr., and Seth Michael Bork, all of Appleton; two sisters, Petva and Conney, both of Norway; three brother-in-laws, Selmer (Delores) Christiansen, Erling (Rachel) Christiansen, and David (Eunice) Christiansen; two sister-in-laws, Olga (Don) Johnson and Elizabeth (Russell) Pastle; and many family and friends. He was preceded in death by his parents, Kristoffer and Karen Amelia Haug; two brothers, Jonas and Kolbiorn; two sisters, Olga and Magnild of Norway; and his mother and father-in-law, Mr. and Mrs. Edwin Christiansen. Funeral services will be held at 11:00 a.m. on Saturday, July 27, 1991 at the Burke Lutheran Church, Portage Rd., Madison with Pastor James T. Bean III officiating. Burial will be in the church cemetery. A visitation will be held at the Tuschen-Newcomer Funeral Home on Friday, July 26, 1991, from 5:00 p.m. to 8:00 p.m. A memorial fund is to be established later. He was a special part of many lives. He continues to be with us - In love, for love never dies. He will be remembered for his strength, gentleness, faith, love, humor, and wonderful Norwegian spirit. Thanks for being our husband, dad, grandfather, and friend. PEACE. Wisconsin State Journal 7/26/1991	Haug, Jens (I12757)
1986	Johan föddes i Töftedal den 13 jun 1912. Han kallades för John. John föddes utom äktenskapet av modern Alfrida Karlsdotter som kallades Frida. Det sägs att hans far var Karl Johan Johansson som "försvann" till Stockholm. 8 apr 1913 flyttade mor Frida med den knappt ettårige lille John från Töftedal till Vänersborg där hon fick arbete som tändsticksarbetare. Hans mor fick barnen Kristina och Ernst med Karl August. Det var lysning 1917 mellan Frida och Karl August och de gifte sig 5 aug 1917 Han var då änkling och arbetare på Stora Almås. Han erkände då deras gemensamma barn Kristina och Ernst som fötts utom äktenskapet. Den 24 jul 1918 flyttade hans mor och halvsyskon från Vänersborg till Stora Almås, Vassända-Naglum. Hans styvfar flyttade också dit från G.B. 8 nov 1818 flyttade familjen till Töftedal. Den 3 dec 1924 flyttade familjen från Mon, Töftedal till Bråland, Foss. Där arbetade styvfadern som ladugårdsskötare. 30 aug 1926 Flyttade familjen igen från Foss till Kärra Sör, Grebbestad. 21 nov 1929 flyttade hans mor, styvfar och halvsyskon från Grebbestad till Hagarne under Medby i Bro där styvfar var torpare.År 1931 flyttade han därifrån till Klefva Öster där han arbetade som dräng och samma år flyttade till Näfverkärr, Bro socken där han också arbetade som dräng, John och Svea gifte sig i Uddevalla den 21 sep 1940. År 1940 bodde han och Svea på adressen: Olivedal 5:E Kv. Johannedal No 7, Göteborg. Han var då metallarbetare på Eriksbergs mekaniska verkstad och Svea var husmor. År 1943 föddes sonen Tore och år 1949 föddes sonen Roger. De fick också en för tidigt född flicka däremellan som dog. Hon fick inte något namn. Någon gång mellan 1946 och 1948 flyttade de till Göteborgsv 44, Uddevalla och John arbetade som förman. År 1954 bodde de på Hattmakaregatan 19 på Kappelle i Uddevalla. John byggde huset 1953. Tomten "Tryckaren 4" är 594 kvadratmeter. Hans värnpliktsnummer var	Johansson, Johan "John" Valter (I10)
1987	Johan Jacob bodde hos sin storebror Eric Eriksson Runström i Kornås, Ör någon gång mellan åren 1840 och 1850.	Runström, Johan Jakob (I500249)
1988	Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte.	Levande (I14158)
1989	Johannes Andersson född 31/7 1834 i Kristerud, V Olasbyn, Håbol (P-län), död 30/5 1896 i Sinstebo, Bengtsviken, Dals-Ed (P-län). Hustrun Sofia Johannesdotter född 31/3 1836 i Böle, Håbol (P-län), 20/2 död 1901 i Sinstebo, Bengtsviken, Dals-Ed (P-län). De var föräldrar till Anders Wirén bild #133033 och Anna Johannesdotter född 1876 i Fågelliden, V Olasbyn, Håbol (P-län), död 30/7 1905 i Bengtsviken, Dals-Ed (P-län).	Andersson, Johannes (I9203)
1990	Johannes flyttade med sin familj från Grösäter 1856 till Myskedalen, Åsmule. Han var bror till Arvid på Smörekôl.	Jansson, Johannes (I500315)
1991	Johannes föddes på Hägdenäsa 1871. Han fick tidigt försörja sig som vallpojk och därefter som bonddräng. Han jobbade på Johan på skogen och sedan hos kapten Odelius på Säter. År 1892 och 1893 gjorde han värnpliktstjänst vid Västra Göta-Dals regemente. En tid var han brukare på Bolagsgårn i Åsmule. Ca 1897 for han till Amerika där han försökte bli farmare men tyvärr misslyckades. Sedan deltog han i att bygga en järvägsbro. Men den längsta tiden i Amerika arbetade han som lokeldare på Canadian Pacific Railway. Han kom tillbaka sommaren 1904. Johannes förlovade sig med Maja hösten 1904 och gifter sig sommaren 1905. Lotten och Bengt Andersson var med till Örs prästgård som vigselvittnen. Maja hade en brudbukett av Liljekonvaljer. Som nygifta flyttade de till Lindqvistere i Linde och bodde där till våren 1906. De var de sista som bodde på Lindqvistere. Då köpte de Rundströmsggården i Åsmule och flyttade dit. När de köpte gården var det i mycket dåligt skick och förfallet. Alla husen behövdes ersättas och byggas nya. De byggde först lillstugan och därefter ladugården. Omkring 1920 byggdes magasinet och år 1927 byggdes lador och logen till norra ladugården. Vid det här bygget hjälpte sönerna Anders och Karl till. År 1929 började de med grundläggning till nya stugan och år 1931 kunde de flytta in. Då hade Johannes familj bott i lillstugan i 15 år vilket var trångt och besvärligt. År 1935 byggdes vedboden med hönshus. År 1936 byggde nytt fähus med gödselhus. På gården hade man 1-2 hästar, 6 kor samt ungdjur. får, grisar och höns. Man underhöll 515 meter landsväg och vägsträckan var vid Vrångebäck. Om gården Rundströms, Åsmule 1:14 "Rundströms ligger på västra sidan om Fårekullarna, tätt intill Åsmule 1:34 och 1:15 i vad som liknar en mindre radbyformation. Tillfartsvägen kantas av en askallé. Boningshuset ligger med ryggen mot en mindre slänt ned mot odlingsmarken och Falån. Det uppfördes 193046 och ersatte en ålderdomlig parstuga. Boningshuset är uppfört i en för tiden typisk stil med faluröd locklistpanel, skiffertäckt tak med skorsten i tegel samt två- och treluftsfönster med korspost. I vindsvåningen sitter liggande fönster. Mot ena gaveln finns en snedtäcka med plåttak. Boningshuset flankeras av två byggnader, en lillstuga med faluröd locklistpanel, svart dörr och skiffertak med hallskorsten, uppförd ca 1910, och ett magasin med faluröd locklistpanel, svarta dörrar och tak av tvåkupigt lertegel, uppfört ca 1920.47 Gården har två ladugårdar, uppförda på 1910-talet respektive 1927/1936. Den äldre av dem ligger längst söderut och användes som stall. Den har slät faluröd panel och tak av korrugerad eternit. Den yngre ladugården har slät faluröd panel och tak av tvåkupigt lertegel. I ena änden är ett garage med plåttak och gröna dörrar vidbyggt. Till gården hör även ett hönshus/vedbod från 1935. Rundströms kulturhistoriska värde motiveras av gårdens välbevarade helhetskaraktär och sammanhållna bebyggelse, med byggnader för flera olika funktioner. Att gården uppförts under en begränsad period gör att den har pedagogiskt värde som exempel på gårdsbildning från förra halvan av 1900-talet. Alla byggnader är väl bibehållna och gården har som helhet stort miljöskapande värde." Rundströms har koordinaterna 12 95 76 Ö. 65 10 33 N. Rundströms kallades även Kvartersgården efter Jonas Andersson, kvartersmannen som ägde gården innan Rundström. Johannes var ledamot både i skolrådet och i fattigvården. Johannes delade slåttermaskin samt brandsspruta tillsammans med grannen Aron Johansson. De gjorde även byte av hästar när de behövde ha två hästar. Gården Rundströms övertogs av sonen Anders som dog 1977. Därefter ägdes gården av Herman Rundström och beboddes av hans mor Anna Rundström.	Rundström, Johannes (I500019)
1992	Johannes kom med sin mamma till Marielund 1876. Johannes var torpare från Marielund, Åsmule och flyttade 1883 till Lunnemaden. Där bodde han med sin hustru Helena och de fick dottern Anna Sofia. Redan år 1884 flyttade familjen till Marielund, Åsmule. Han flyttade till Amerika efter hans hustru dog 1888. Den femåriga dottern Anna Sofia flyttade till Helenas bror Johannes Eriksson Rundström i Vrångebäck.	Jonasson, Johannes (I14192)
1993	Johannes och hans bror Alfred var drängar på Vrångebäck. Johannes kom dit 1861 och Alfred 13 mar 1863. Därefter blev han dräng på Forsebol 13 nov 1862 en kort tid för att sedan återvända som dräng till Vrångebäck där han var fortfarande år 1875. Den 4 jan 1878 var det lysning mellan Johannes och hemmadottern Kajsa Jonsdotter och den 5 mar vigdes de. De flyttade då till gården Rudéns, Vrångebäck där han blev ägare. Första barnet kom samma år. Deras son Gustav Rundström "Glans" övertog gården och bodde här fram till 1922, då han flyttade till Ljusterö, Stockholm till sin broder David.och sålde gården till Carl och Agnes Rudén. Rudéns, Vrångebäck har koordinaterna 12 94 67 Ö. 65 07 65 N.	Eriksson Rundström, Johannes (I14169)
1994	Johannes tog över gården Kvimon efter fadern 1869. Han flyttade från Gunvarbyn till Norra Kvimon, Linde 1873. Han for till Amerika med familjen 1885. På en karta från 1890 syns inget hus på denna plats utan endast åker. Huset kallades Tildetorpet enligt Erik Rundström uppväxt på Havrehult.	Jansson Bister, Johannes (I500324)
1995	John Rommen i 1910 års federala folkräkning i USA: NamnJohn Rommen [John Lommen] [John Romman] Ålder 191031 Födelsedatum1879 [1879] FödelseortNorway (Norge) Bodde år 1910Seattle Ward 13 (Seattle), King, Washington, USA Arknummer5a Gata62nd Street West HärstamningWhite (Vit) KönMale (Man) Immigrerade år1903 Släktskapsförhållande till familjeöverhuvudBrother-in-law (Svåger) CivilståndSingle (Ogift) Faderns födelseortNorway (Norge) Moderns födelseortNorway (Norge) ModersmålEnglish YrkeCabinet Maker IndustriFurniture Co Arbetsgivare, anställd eller annatWage Earner NaturaliseringsstatusNaturalized Kan läsaYes Kan skrivaYes Distriktsnummer för folkräkning0213 ArbetslösN Antal veckor arbetslös52 Folkräkningsår1910	Rømmen, John (I500528)
1996	Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte.	Levande (I13503)
1997	Jonas dog på hemvägen med kvarnstenar från Dalskog.	Bengtsson, Jonas (I500288)
1998	Jonas föddes på gården Granskogen, Flo. Föräldrarna var ej gifta och Modern tod hand om gossen på egen hand. Jonas blev admitterad år 1815, alltså konfirmerad och tillåten att begå nattvarden. Han var dräng på Skatte Gertorp, Olof Hansgården år 1815-1819 kanske kom dit tidigare än så. Därefter flyttade han till Magnusberg 1819 där han var dräng hos herr Stephens från England fram till 1822 då han flyttade med hustru och nyfödde sonen Johannes till Ahlhaga. Han var torpare under Skatte Kampetorp i Ahlhaga dit han flyttade 1827 med hustrun Cajsa från Magnusberg. De förlorade två söner hösten 1826 i magsjuka. En dotter dog 1830. Efter hustruns död 1831 gifte han om sig med Anna Greta som flyttade dit 1831, också från Magnusberg. Hustrun Anna Greta dog år 1841 och år 1842 flyttade änkemannen Jonas Eliasson från Ahlehaga under Håberg vid Ekeskogen och stod som försvarslös vid socknens slut i Flo tillsammans med de tre sönerna Johannes, Anders och Andreas. Under kolumnen anmärkningar står något om "till Stockholm 43". Vid sonen Johannes vigsel 1850 bodde han under Håberg. I husförshörslängden 1847-1856 står han omnämnd vid socknens slut dit han kom från Ahlehaga under Håberg 1851 och sedan som utflyttad 1859 till Fremmestad. Det står också att han bor vid Håberg och att han har fått arbetsattest till Lidköping 1 maj 1849, 1850 attest till Stockholm samt 1851. Jonas dog 70 år gammal. Han stod då som änkeman och fattighjon i Flo.	Eliasson, Jonas (I14371)
1999	Jonas föddes på Gunnarsröd, Hede socken. Han var dräng från Kasen under Gunnarsröd när han gifte sig med pigan Kerstin från Konstantinopel under Gunnarsröd. Jonas var först torpare och och därefter soldat på Konstantinopel under Gunnarsröd i Hede socken. Konstantinopel även kallat Turkeriet var ett soldattorp under Gunnarsröd. Var namnet Turkeriet kommer ifrån är oklart men det finns en teori om att det kan komma från Turkiet, Konstantinopel var ju huvudstad i Turkiet. En annan teori är att någon av soldaterna här kan ha varit med Karl XII i Poltava - och vidare till Bender i Turkiet!. Adressen idag är GUNNARSRÖD 11, 455 96 Hedekas. Han var senare soldat Jonas Orn/Orm på soldatstom Kasedalen under Wästre Orndal. Han var antagen 1795 och avskedad 1808. I soldatregistret står han som född 1775. Han var kommenderad som jägare till Pommern 1806 - 1807, tillfångatagen 17 april 1807 vid Uckermunde, fransk fångenskap. Han var återkommen från fångenskap 1810, antagen 24 augusti 1811, avskedad 29 augusti, "borttagen i högra sidan af slag".	Jacobsson Orm, Jonas (I501895)
2000	Jonas i N. Kroken köpte en gård i Linde på 1760-talet. Jonas dog som ägare av gården 1814.	Grund, Jonas (I500292)

Noteringar

Länkad till

1951

I församlingsböckerna 1900-1919, 1919-1931 samt 1932-1951 står Karl August som hemmansägare till 1/4 mtl Rönningen fram till sin död.

Göransson, Karl August (I49)

1952

I församlingsboken 1896-1914 står han som bräcklig, arbetare, fattighjon.

Kristensson, Olof Fredric (I500897)

1953

I Församlingsboken 1907-1921-03 har hon flyttat till Bro 2 dec 1910.
Hon gifte sig aldrig. Bodde på adressen: Engelbrektsg 34A, 411 37 Göteborg vid sin död.

Karlsson, Agda Maria (I14404)

1954

I hennes 2:a gifte.

Familj: Jonas Eriksson / Marta Larsdotter (F3214)

1955

I hennes 2:a gifte.

Familj: Erik Bryntesson / Anna Larsdotter (F3237)

1956

I hennes första gifte

Familj: Erik Petersson / Synnöve Skolleberg (F3212)

1957

I hennes första gifte.

Familj: Brynte Eriksson / Maria Lisa Jansdotter (F2581)

1958

I hennes första gifte.

Familj: Johan (Jan) Eriksson / Anna Katarina Qvick (F3231)

1959

I hennes första gifte.

Familj: Per Eriksson / Kajsa Andersdotter (F3234)

1960

I hennes första gifte.

Familj: Nils / Anna Larsdotter (F3242)

1961

I husförhörslängden 1806-1816 bor paret Olof och Maria på torpet Nyhagen, Håby socken och 1816-1824 i torpet Stockhuset. I sistnämnda står att de vistas i Stångenäs.
I husförhörslängden 1815-1829 bor de under Önna i Brastad. Därifrån flyttade de 1823 till Långemyren under Brattön.
Har någon gång mellan 1830 och 1833 flyttat från Långmyren under Brattön till Skarstad Wester.
I husförhörslängden mellan åren 1833 och 1841 så bor familjen på torpet Långemyren under Skarstad Wester. Olof och hans hustru Maria har barnen Gustaf, Carolina, Samuel och Fredrika hemmavarande. Sonen Andreas flyttade till Skarstad Wester år 1836 där han arbetade som dräng hos Olof Tvetberg. Därifrån flyttade han till Östergården, Färlev 1839 där han också arbetade som dräng. Dottern Anna Christina flyttade till Ingalsröd 1840 där hon arbetade som piga på torpet Gethålan men kom åter till Långmyren år 1841.
I husförhörslängden 1842-1848 är barnen Gustaf, Samuel och Fredrica hemmavarande. Dottern Carolina flyttar till Brattön 1844 där hon jobbar som piga men flyttar vidare till Kopperöd 1844 där hon också jobbar som piga. Dottern Anna Christina är överstruken hos familjen med förkortningen u. s. h. som kan betyda "utan särskild hemvist". Sonen Andreas flyttar från Färlev till Mellby 1843.
I husförhörslängden 1849-1855 är torpets namn Långemyr överstruket och bredvid står istället Hästhagen. Dottern Fredrica är hemmavarande. Sonen Samuel har flyttat till Färlev är 1850 där han arbetade som dräng men flyttade till Skorve 1852. Bredvid står kommentaren "Norreje 1848" Där årtalet är mycket svårt att tyda och kan betyda något annat. Sonen Gustaf är överstruken och har samma förkortning u. s. h. 1849 på sin rad. Han återfinns sedan på samma torp med sin nya hustru Johanna Maria Mathiasdotter som kommit dit 1850 från Axtveten där hon arbetat som piga. Dessförinnan bodde hon i Myrholmen, Skarstad hos sin far och styvmor samt syskon. Gustaf och Johanna Maria får snart två små barn, Carl Alfred och Herman, som också är omnämnda i samma husförhörslängd.
I husförhörslängden 1856-1860 är hustrun Maria överstruken som avliden vid 63 års ålder. Dottern Fredrica har flyttat till "Norrije" 1860. Sonen Gustaf har tagit över torpet tillsammans med hans hustru Johanna Maria Mathiasdotter. Hos dem bor nu barnen Carl Alfred, Herman, Amanda och Oscar samt hans fader Olof.

Andersson, Olof (I62)

1962

I husförhörslängden 1812-1817 står hon som bräcklig.
I husförhörslängden 1817-1821 kan det stå "käning af slag". Kanske hon haft en stroke som hon fått men från.
År 1822 gifte hon sig med änkemannen Jonas Olsson i Brene.
Med honom fick hon två barn men knappt en månad efter att dottern Anna Stina föddes dog hon i barnsäng. I död- och begravningsboken står det att hon dog av nerv- och rötfeber vilket kan innebära en infektion hon ådragit sig från förlossningen.

Hansdotter, Ingeborg (I500159)

1963

I husförhörslängden 1816-1821 står det att hon är "oduglig till arbete".

Andersdotter, Helena (Lena) (I4881)

1964

I husförhörslängden 1817-1821 bodde trumslagaren Eric Runström med familjen på Åsebo, Råggärd 1/4 mtl.
Han var trumslagare och brukare på trumslagarbostället, Åsebo 1/4 mtl mellan åren 1800-1820. Därefter var han brukare på samma gård 1821-1835.

Runström, Eric (I14175)

1965

I husförhörslängden 1824-1830 i Naverstad står det "dopsedel från ...", förmodligen står där Dalsland. Hans födelseannons går ej att hitta och hans födelsedatum står inte i någon annan källa.
Elias bodde på Norrnäs, Naverstad med sina föräldrar och syskon till 1834 då de flyttade till Lundby, Töftedal. I Inflyttningslängden står det "Bonden Anders Bryngelsson med hustru 2 söner 3 döttrar Nornäs uti Nafverstad." och på faderns rad står "enfaldig" och "ständig vandel". I husförhörslängden från Lundby, Töftedal står det att familjen "Har ej bibel". År 1836 flyttade familjen till Norane Ödegårdsliden. Det står då att fadern "sängliggande af sjukdom hela året" och han dör år 1837. Familjen är då "utfattige". Systern Cajsa är 16 år och får flytta och börja arbeta som piga. Modern ochde mindre barnen flyttar år 1837 till sidan för "Församlingens fattighjon".
Då han var 16 år gammal, år 1844 flyttade han till Jakobsrud, Töftedal för att arbeta som dräng, "wistas i Gunnesbyn 45".
År 1847 flyttar han återigen från Gunnesbyn till Jakobsrud och då står att han är "Casserad. Liten och sjuklig 47"
År 1855 flyttade från Töftedal till Knipan, Dals Ed.
Den 28 sep 1856 flyttar Elias från Knipan, Dals Ed till Jakobsrud, Töftedal där han arbetade som dräng. År 1858 då han är 30 år gammal flyttar han från Jacobsrud till Norge.

När Elias gifte sig med Anne Sofie från Bokeröd var han ungkarl och arbeider på Glende. Han var då 40 år och de gifte sig i Idd, Norge. I vigselboken står hans far som husmand Anders Brynhilson, Bottorp Ödegaard, vilket är felskrivning för Botilstorp.

Andersson, Elias (I500682)

1966

I husförhörslängden 1825-1830 Står det att Olof och Kjerstin haft otidigt sängelag. Detta innebar att de haft sexuellt umgänge innan giftemålet ingåtts.
Familjen bodde på Brene 1/2, Råggärd dit hon flyttade 1827 från Hugeryr.
När Olof dör 1874 bor han fortfarande på gården Brene som tas över av sonen Magnus.

Olofsson, Olof "Olle" (I13175)

1967

I husförhörslängden 1875-1886 bodde han med sin mor i backstugan Grantorpet, Flo. Flyttade därifrån till Nästegården, Sal 1878 för att arbeta som dräng. Flyttade tillbaka till Flo 1879, Bragnum Björn Skulegården.
Han flyttade återigen till Nästegården, Sal 1881.

Han flyttade som 18-åring från Sal 5 nov 1886 till Eklanda Nergård, Tengene där han arbetade som dräng. Där jobbade Anna Stina som piga och de fattade tycke för varandra. De gifte sig 1890.

Vid sonen Karl Johans födelse bodde familjen på Stora Hov, ett säteri i Tråvad. Hit kom de 14 okt 1891 från Tengene. Så här står att läsa på Tråvads hembygdsförenings hemsida:

Stora Hov var ett säteri med mycket gamla anor, beläget i socknens nordöstra del. Det var den största jordkomplexet i Tråvad, med marker även i kringliggande socknar. Numera är godset uppköpt av Bjertorps egendom. Slottet revs 1957 efter att ha fått förfalla under många år. Nu återstår endast en gammal flygelbyggnad, några dammar och rester av herrgårdsparken.

Tidigaste belägget för Stora Hov kan vara från 1020 då den isländske skalden Sigvat Skald kan ha besökt Hov och inte fått kommit in eftersom folket på gården firade en hednisk gudstjänst. Det är dock inte helt säkerställt att det var just vårt Hov som menades.
Det första säkra belägget för gården är från 1511 då Stora Hov var sätesgård för väpnaren Anders Jönsson. I de äldsta jordeböckerna nämns säteriet som två hemman Stora Hov och Lilla Hov. Senare hörde även Änkegården hit. Även Tråvads Herrgård och egendomen Karstorp i Edsvära har tillhört godskomplexet. Följande släkter har under århundrade ägt Stora Hov (och även åtminstone tidvis bott här) Oxenstierna, Lagerberg, von Köhler, Funck, Lagergren, Tham, Heyman och Moritz.
Stora Hov var en betydelsefull plats i bygden. Periodvis var godset föregångare inom jordbruket och trädgårdsnäringen. I början av 1800-talet införde ägaren för första gången i Västergötland nymodigheten Thermolampan. Den hade utprovats i England och var en ny uppvärming- och belysningskälla. Det blev dock inte den succé som förväntades eftersom man kom fram till "befarad äventyrlighet för Eldswåda". Det som nu är en mycket lugnt plats, som de flesta bara far förbi, var fram till långt in på 1900-talet ställe med ett sjudande folkliv. Godset hade mycket folk anställda, rättare, torpare, statare, pigor och drängar,trädgårdsmästare, kusk, tjänstefolk inomhus. Under en period drevs det ett mejeri på gården.

Familjen flyttade från Stora Hov till Karstorp, Gunnarstorp, Edsvära 8 nov 1892. Därifrån flyttade familjen till Vänersborg 20 okt 1893. De flyttade från Norra Vånga 1893 till Onsjö, Vassända-Naglum.
Vid dotterns födelse 1895 står han omnämnd som rättare från Onsjö. Vid hennes död som statdräng från Onsjö.
År 1897 2/12 Flyttar familjen igen från Onsjö till Liljan, Vänersborg
Flyttat från Hjärtum 1900 till Stora Almås, Vassända-Naglum.

Johansson, Karl August (I39)

1968

I husförhörslängden 1876-82 står "Döf".

Andersson, Anders Peter (I500395)

1969

I husförshörslängden 1841-1847 står det att han vistas i Åsaka.
I husförshörslängden 1847-1856 står han omnämnd vid socknens slut och sedan som utflyttad 1859 till Fremmestad och vistas i Åsaka.

Jonasson, Anders (I707)

1970

i Torpet Spångdalen, Lund, Brastad (O) (AI:5 50865 4/7,AI:6 5/8 sid 173). (AI:7 50867 sid 154). Flyttar (AI:7 50867 sid 172).

Johansdotter, Erika (I12512)

1971

I vigselboken för sonen Elias står han som gaarddrängen på Nordgaard.

Svendsen, Hans (I500800)

1972

I vigselboken står det att hustrun Karin kommer från Gråsiö.
Han bodde med sin fru och barn i Gapungebyn, Steneby och därefter tog hans son Olof Jonsson över gården. Jon och hans hustru Karin bodde hos sonen fram till sin död.
I slutet av livet var han sängliggande och blind.

Gabrielsson, Jon D. Y. (I13960)

1973

Ida Betty föds som nummer åtta i barnaskaran till föräldrarna Gabriel Högberg och Anna Kajsa* Olsdotter den 21 dec 1870.
Den 20 nov 1883 flyttar Betty endast 13 år gammal för att arbeta som piga hos familjen Gabrielsson i Tvålstad, Rölanda. Där har hon ändå lite trygghet i sin storasyster Maria Kajsa som redan arbetat hos familjen en tid.
Flyttade 1 nov 1889 till Tveten, Rölanda där hon också var piga. Därifrån flyttade hon till Torp, Rölanda 27 nov 1890 där hennes familj bodde.
Ida Betty flyttade till Gesäter den 7 nov 1891. Hon flyttade från Gesäter 16 nov 1895 till Åsen, Rölanda.
Ida Betty flyttade från Åsen, Rölanda den 17 nov 1896 till Bruneberg, Rölanda där hon och systern Beda Lovisa arbetade som pigor. Beda Lovisa flyttade därifrån till modern i Näsbön, Rölanda 17 nov 1896 och drygt ett år senare efter en tids sjukdom dog systern.
Den 1 juni 1898 föder Ida Betty en dotter i Adolf Fredriks församling, Stockholm. Åtta dagar senare den 9 juni lämnar hon in dottern på barnhus mot en betalning av 400 kr. Beda Ingeborg står som "barnhusbarnet No 13159". Den 20 mar 1899 blir flickebarnet utlämnat till brukaren Jan Magnus Andersson i Ödebyn, Dals-Eds församling.
Ida Betty flyttade från Bruneberg till modern i Näsbön, Rölanda den 14 nov 1899. Den 21 oktober 1899 blir barnet överlämnat till henne och den 23 nov 1899 tar Ida Betty hem Beda Ingeborg.
År 1900 den 2 feb står det i församlingsboken att Ida Betty "undangått enskild skrift och läsn. eft. att haf. födt oä. barn".
I barnhusets inspektioner står det:
Den 22 okt 1901 "Åldrig moder i hemmet"
Den 6 aug 1904 "Inga andra minderåriga"
Den 4 aug 1905 "Stor och duktig för åldern, snäll och lydig"
Den 20 jul 1906 "I hemmet vistades att ffs 3-åriga systerbarn"
Lilla dottern Beda Ingeborg dog bara åtta år gammal 23 okt 1906 av difteri som är en sjukdom orsakad av en bakterie som utsöndrar ett gift i kroppen som skadar många av kroppens organ.
Ida Betty bodde kvar på Näsbön, Rölanda även efter mamman och dottern dött tills hon 1910 flyttade till Skolhuset i Bruneberg, Rölanda och arbetade där som sömmerska. Samtidigt bodde där också den jämngamla ogifta folskolelärarinnan Mina Elisabet Andersson. Båda flyttar tillsammans därifrån till Bräcka under Äng, Dals Ed den 20 mar 1931. Den 14 nov 1934 dör Mina Elisabet på Vänersborgs lasarett av arteriosclerosis, bidragande dödsorsak: diabetes och bronchopneumonia.
År 1937 flyttar Ida Betty från Bräcka till Äng, Dals Ed där hon bor till hennes död 18 jun 1939. Hon dog av ett slaganfall, apoplexia cerebri. Begravdes på Dals-Eds kyrkogård. Hon förblev ogift.
I ett telefonsamtal med Solvay Ljungkvist berättar hon att hon tyckte mycket om "moster Betty". Betty bodde snett över från där Solvay som liten bodde med sin familj. Hon brukade gå över till Betty och minns hur hon brukade sitta på en soffa och tittade åt en skänk där det stod en burk med maränger som Betty brukade bjuda på.
Solvay fick en förlovningsring efter Betty och i den står namnet Martin.

Högberg, Ida "Betty" (I13160)

1974

In the census 1900 Charlotta is widowed. It also tells that she had only one child. At this time she lives with her daughter and son-in-law in Otter Tail, Minnesota. She immigrated in USA either 1870 or 1890.

Charlotta (I13562)

1975

Inga barn.

Familj: Anders* (I Bua) Andersson / Inger Helena Larsson (F1899)

1976

inh., Smedjebön.

Andersson, Jan Magnus (I7070)

1977

Irene har för sig att farmor hette Sofia.

Andreasdotter, "Augusta" Kristina (I12890)

1978

Itta and Yona Benyamin lived in Nagykallo and had four kids. One of them was called Sara.
The family was deported to Auschwitz and they were all killed.

Frenkel, Itta (Iren) (I13839)

1979

Jag minns att jag fick en vacker liten kaffekopp med guldkant av Edith. Jag var bara 9 år då hon gick bort.

Myrström, "Edit" Margareta (I36)

1980

Jag ringde och talade med Lennart om hans familj för att få lite uppdateringar och information om bl.a. barnbarnen.
Telefonnummer: 0522-29178

Källa (S239)

1981

Jan Grund ärvde gården i Aplebol söder om hans mors gård längst i norr.
Jan sålde sin gård 1840.

Grund, "Jan" Fredrik (I500352)

1982

Jan-Olov Blid berättar:
"Min morbror gift med Agnes f Björk, samlare av div äldre föremål från byggden som blev utställd i det allmänt kallade "Spökhuset" allt såldes på auktion när åldern började ta ut sin rätt med behov av att flytta till Uddevalla."
Han var vägbyggmästare.

Hedlund, "Gustav" Adolf (I2129)

1983

January 27, 1927 - July 24, 2015

RACINE - Bette Lois (nee: Christianson) St. Martin, 88, passed away on Friday, July 24, 2015 at Wheaton Franciscan Healthcare-all Saints. She was a lifelong resident of Racine, born on January 27, 1927, the daughter of the late Lars and Elsie (nee: Goodlad) Christianson. On March 27, 1948, Bette was united in marriage to Francis St. Martin. She had been employed at Urban League for many years. Bette was a member of the Women of Moose Lodge and VFW Ladies Auxiliary for many years. She loved sitting in her recliner watching old movies and TV shows.

Surviving are her sons, Gary Pavlik of Green Bay and Greg (Linda) St. Martin of Racine, daughter, Laurel (David) Bohn of Franksville, numerous grandchildren, many great grandchildren and a great great grandchild. She is further survived by sister, Joan (Marlin) Falkenrath of Crivitz and Karen (Jim) Vozar of Kenosha, nieces, nephews, other relatives and friends.

Bette was preceded in death by her husband, Francis in 1986(divorced 1955); sons, Gordon St. Martin and James St. Martin, daughter, Sheryl Frisk and a brother, Melvin (Beverly) Christianson.

In keeping with Bette's wishes, a private service will take place. Bette will be laid to rest at West Lawn Memorial Park.

A special thank you to her caregiver, Nancy, Dr. Ansani, Dr. Bader, the 5th floor Cardiac Unit and Mary from Wheaton Franciscan Hospice for the care given to Bette.

Kristiansen, Bette Louis (I12766)

1984

Jennifer Oister:
Orphaned at age 5; oldest brother Jim was raised by paternal grandfather Lewie Hallman in Boston, GA, youngest brother Harvey was raised by maternal uncle Marvin Corley and wife Claudia in Tallahassee, FL; Benjamin was taken in by whichever relative could afford to take/feed him for any length of time...Belle Corley in Miami off and on (hit by a car and broke his leg on the Rickenbacker causeway abt 12-16yo), someone in Tallahassee for a time possibly during jr high years, someone in Dixie, GA during high school (Florence Corley McLeod?), someone/uncle? in Indiantown, FL.

Hallman, Benjamin "Bud" Pericles (I13988)

1985

Jens Haug, age 82, died on Thursday, July 25, 1991, following a long illness.

He was born in Toten, Norway on April 23, 1909. As a young man in Norway, he was an avid ski jumper. During his life, he loved the outdoors, enjoyed fishing, and was a caring family man. He was employed as a supervisor for Oscar Mayer for 37 years and also owned Haug's Grocery In Token Creek for many years.

He is survived by his wife, Ellen Christiansen Haug of Sun Prairie, who he shared 51 years of marriage; his daughter, Maven (Don) Bork of Appleton; four grandsons, Brett Bradley Bork, Christopher Chad Bork, Donald E. Bork Jr., and Seth Michael Bork, all of Appleton; two sisters, Petva and Conney, both of Norway; three brother-in-laws, Selmer (Delores) Christiansen, Erling (Rachel) Christiansen, and David (Eunice) Christiansen; two sister-in-laws, Olga (Don) Johnson and Elizabeth (Russell) Pastle; and many family and friends. He was preceded in death by his parents, Kristoffer and Karen Amelia Haug; two brothers, Jonas and Kolbiorn; two sisters, Olga and Magnild of Norway; and his mother and father-in-law, Mr. and Mrs. Edwin Christiansen.

Funeral services will be held at 11:00 a.m. on Saturday, July 27, 1991 at the Burke Lutheran Church, Portage Rd., Madison with Pastor James T. Bean III officiating. Burial will be in the church cemetery. A visitation will be held at the Tuschen-Newcomer Funeral Home on Friday, July 26, 1991, from 5:00 p.m. to 8:00 p.m. A memorial fund is to be established later. He was a special part of many lives. He continues to be with us - In love, for love never dies. He will be remembered for his strength, gentleness, faith, love, humor, and wonderful Norwegian spirit. Thanks for being our husband, dad, grandfather, and friend. PEACE.

Wisconsin State Journal 7/26/1991

Haug, Jens (I12757)

1986

Johan föddes i Töftedal den 13 jun 1912. Han kallades för John.
John föddes utom äktenskapet av modern Alfrida Karlsdotter som kallades Frida. Det sägs att hans far var Karl Johan Johansson som "försvann" till Stockholm.
8 apr 1913 flyttade mor Frida med den knappt ettårige lille John från Töftedal till Vänersborg där hon fick arbete som tändsticksarbetare.
Hans mor fick barnen Kristina och Ernst med Karl August.
Det var lysning 1917 mellan Frida och Karl August och de gifte sig 5 aug 1917 Han var då änkling och arbetare på Stora Almås. Han erkände då deras gemensamma barn Kristina och Ernst som fötts utom äktenskapet.
Den 24 jul 1918 flyttade hans mor och halvsyskon från Vänersborg till Stora Almås, Vassända-Naglum. Hans styvfar flyttade också dit från G.B.
8 nov 1818 flyttade familjen till Töftedal.
Den 3 dec 1924 flyttade familjen från Mon, Töftedal till Bråland, Foss. Där arbetade styvfadern som ladugårdsskötare.
30 aug 1926 Flyttade familjen igen från Foss till Kärra Sör, Grebbestad.
21 nov 1929 flyttade hans mor, styvfar och halvsyskon från Grebbestad till Hagarne under Medby i Bro där styvfar var torpare.År 1931 flyttade han därifrån till Klefva Öster där han arbetade som dräng och samma år flyttade till Näfverkärr, Bro socken där han också arbetade som dräng,
John och Svea gifte sig i Uddevalla den 21 sep 1940.
År 1940 bodde han och Svea på adressen: Olivedal 5:E Kv. Johannedal No 7, Göteborg. Han var då metallarbetare på Eriksbergs mekaniska verkstad och Svea var husmor. År 1943 föddes sonen Tore och år 1949 föddes sonen Roger. De fick också en för tidigt född flicka däremellan som dog. Hon fick inte något namn.
Någon gång mellan 1946 och 1948 flyttade de till Göteborgsv 44, Uddevalla och John arbetade som förman.
År 1954 bodde de på Hattmakaregatan 19 på Kappelle i Uddevalla. John byggde huset 1953. Tomten "Tryckaren 4" är 594 kvadratmeter.

Hans värnpliktsnummer var

Johansson, Johan "John" Valter (I10)

1987

Johan Jacob bodde hos sin storebror Eric Eriksson Runström i Kornås, Ör någon gång mellan åren 1840 och 1850.

Runström, Johan Jakob (I500249)

1988

Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte.

Levande (I14158)

1989

Johannes Andersson född 31/7 1834 i Kristerud, V Olasbyn, Håbol (P-län), död 30/5 1896 i Sinstebo, Bengtsviken, Dals-Ed (P-län). Hustrun Sofia Johannesdotter född 31/3 1836 i Böle, Håbol (P-län), 20/2 död 1901 i Sinstebo, Bengtsviken, Dals-Ed (P-län). De var föräldrar till Anders Wirén bild #133033 och Anna Johannesdotter född 1876 i Fågelliden, V Olasbyn, Håbol (P-län), död 30/7 1905 i Bengtsviken, Dals-Ed (P-län).

Andersson, Johannes (I9203)

1990

Johannes flyttade med sin familj från Grösäter 1856 till Myskedalen, Åsmule. Han var bror till Arvid på Smörekôl.

Jansson, Johannes (I500315)

1991

Johannes föddes på Hägdenäsa 1871. Han fick tidigt försörja sig som vallpojk och därefter som bonddräng. Han jobbade på Johan på skogen och sedan hos kapten Odelius på Säter. År 1892 och 1893 gjorde han värnpliktstjänst vid Västra Göta-Dals regemente. En tid var han brukare på Bolagsgårn i Åsmule. Ca 1897 for han till Amerika där han försökte bli farmare men tyvärr misslyckades. Sedan deltog han i att bygga en järvägsbro. Men den längsta tiden i Amerika arbetade han som lokeldare på Canadian Pacific Railway. Han kom tillbaka sommaren 1904.
Johannes förlovade sig med Maja hösten 1904 och gifter sig sommaren 1905. Lotten och Bengt Andersson var med till Örs prästgård som vigselvittnen. Maja hade en brudbukett av Liljekonvaljer. Som nygifta flyttade de till Lindqvistere i Linde och bodde där till våren 1906. De var de sista som bodde på Lindqvistere. Då köpte de Rundströmsggården i Åsmule och flyttade dit. När de köpte gården var det i mycket dåligt skick och förfallet. Alla husen behövdes ersättas och byggas nya. De byggde först lillstugan och därefter ladugården. Omkring 1920 byggdes magasinet och år 1927 byggdes lador och logen till norra ladugården. Vid det här bygget hjälpte sönerna Anders och Karl till. År 1929 började de med grundläggning till nya stugan och år 1931 kunde de flytta in. Då hade Johannes familj bott i lillstugan i 15 år vilket var trångt och besvärligt. År 1935 byggdes vedboden med hönshus. År 1936 byggde nytt fähus med gödselhus. På gården hade man 1-2 hästar, 6 kor samt ungdjur. får, grisar och höns. Man underhöll 515 meter landsväg och vägsträckan var vid Vrångebäck.

Om gården Rundströms, Åsmule 1:14

"Rundströms ligger på västra sidan om Fårekullarna, tätt intill Åsmule 1:34 och 1:15 i
vad som liknar en mindre radbyformation. Tillfartsvägen kantas av en askallé.
Boningshuset ligger med ryggen mot en mindre slänt ned mot odlingsmarken och
Falån. Det uppfördes 193046 och ersatte en ålderdomlig parstuga. Boningshuset är
uppfört i en för tiden typisk stil med faluröd locklistpanel, skiffertäckt tak med
skorsten i tegel samt två- och treluftsfönster med korspost. I vindsvåningen sitter
liggande fönster. Mot ena gaveln finns en snedtäcka med plåttak. Boningshuset
flankeras av två byggnader, en lillstuga med faluröd locklistpanel, svart dörr och
skiffertak med hallskorsten, uppförd ca 1910, och ett magasin med faluröd
locklistpanel, svarta dörrar och tak av tvåkupigt lertegel, uppfört ca 1920.47 Gården har
två ladugårdar, uppförda på 1910-talet respektive 1927/1936. Den äldre av dem ligger
längst söderut och användes som stall. Den har slät faluröd panel och tak av
korrugerad eternit. Den yngre ladugården har slät faluröd panel och tak av tvåkupigt
lertegel. I ena änden är ett garage med plåttak och gröna dörrar vidbyggt. Till gården
hör även ett hönshus/vedbod från 1935.
Rundströms kulturhistoriska värde motiveras av gårdens välbevarade helhetskaraktär
och sammanhållna bebyggelse, med byggnader för flera olika funktioner. Att gården
uppförts under en begränsad period gör att den har pedagogiskt värde som exempel
på gårdsbildning från förra halvan av 1900-talet. Alla byggnader är väl bibehållna och
gården har som helhet stort miljöskapande värde."

Rundströms har koordinaterna 12 95 76 Ö. 65 10 33 N.
Rundströms kallades även Kvartersgården efter Jonas Andersson, kvartersmannen som ägde gården innan Rundström.

Johannes var ledamot både i skolrådet och i fattigvården.
Johannes delade slåttermaskin samt brandsspruta tillsammans med grannen Aron Johansson. De gjorde även byte av hästar när de behövde ha två hästar.
Gården Rundströms övertogs av sonen Anders som dog 1977.
Därefter ägdes gården av Herman Rundström och beboddes av hans mor Anna Rundström.

Rundström, Johannes (I500019)

1992

Johannes kom med sin mamma till Marielund 1876.
Johannes var torpare från Marielund, Åsmule och flyttade 1883 till Lunnemaden. Där bodde han med sin hustru Helena och de fick dottern Anna Sofia. Redan år 1884 flyttade familjen till Marielund, Åsmule.
Han flyttade till Amerika efter hans hustru dog 1888. Den femåriga dottern Anna Sofia flyttade till Helenas bror Johannes Eriksson Rundström i Vrångebäck.

Jonasson, Johannes (I14192)

1993

Johannes och hans bror Alfred var drängar på Vrångebäck. Johannes kom dit 1861 och Alfred 13 mar 1863. Därefter blev han dräng på Forsebol 13 nov 1862 en kort tid för att sedan återvända som dräng till Vrångebäck där han var fortfarande år 1875.
Den 4 jan 1878 var det lysning mellan Johannes och hemmadottern Kajsa Jonsdotter och den 5 mar vigdes de. De flyttade då till gården Rudéns, Vrångebäck där han blev ägare. Första barnet kom samma år.
Deras son Gustav Rundström "Glans" övertog gården och bodde här fram till 1922, då han flyttade till Ljusterö, Stockholm till sin broder David.och sålde gården till Carl och Agnes Rudén.
Rudéns, Vrångebäck har koordinaterna 12 94 67 Ö. 65 07 65 N.

Eriksson Rundström, Johannes (I14169)

1994

Johannes tog över gården Kvimon efter fadern 1869. Han flyttade från Gunvarbyn till Norra Kvimon, Linde 1873. Han for till Amerika med familjen 1885. På en karta från 1890 syns inget hus på denna plats utan endast åker. Huset kallades Tildetorpet enligt Erik Rundström uppväxt på Havrehult.

Jansson Bister, Johannes (I500324)

1995

John Rommen
i 1910 års federala folkräkning i USA:
NamnJohn Rommen
[John Lommen]
[John Romman]
Ålder 191031
Födelsedatum1879
[1879]
FödelseortNorway (Norge)
Bodde år 1910Seattle Ward 13 (Seattle), King, Washington, USA
Arknummer5a
Gata62nd Street West
HärstamningWhite (Vit)
KönMale (Man)
Immigrerade år1903
Släktskapsförhållande till familjeöverhuvudBrother-in-law (Svåger)
CivilståndSingle (Ogift)
Faderns födelseortNorway (Norge)
Moderns födelseortNorway (Norge)
ModersmålEnglish
YrkeCabinet Maker
IndustriFurniture Co
Arbetsgivare, anställd eller annatWage Earner
NaturaliseringsstatusNaturalized
Kan läsaYes
Kan skrivaYes
Distriktsnummer för folkräkning0213
ArbetslösN
Antal veckor arbetslös52
Folkräkningsår1910

Rømmen, John (I500528)

1996

Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte.

Levande (I13503)

1997

Jonas dog på hemvägen med kvarnstenar från Dalskog.

Bengtsson, Jonas (I500288)

1998

Jonas föddes på gården Granskogen, Flo. Föräldrarna var ej gifta och Modern tod hand om gossen på egen hand.
Jonas blev admitterad år 1815, alltså konfirmerad och tillåten att begå nattvarden.
Han var dräng på Skatte Gertorp, Olof Hansgården år 1815-1819 kanske kom dit tidigare än så. Därefter flyttade han till Magnusberg 1819 där han var dräng hos herr Stephens från England fram till 1822 då han flyttade med hustru och nyfödde sonen Johannes till Ahlhaga.
Han var torpare under Skatte Kampetorp i Ahlhaga dit han flyttade 1827 med hustrun Cajsa från Magnusberg. De förlorade två söner hösten 1826 i magsjuka. En dotter dog 1830.
Efter hustruns död 1831 gifte han om sig med Anna Greta som flyttade dit 1831, också från Magnusberg. Hustrun Anna Greta dog år 1841 och år 1842 flyttade änkemannen Jonas Eliasson från Ahlehaga under Håberg vid Ekeskogen och stod som försvarslös vid socknens slut i Flo tillsammans med de tre sönerna Johannes, Anders och Andreas. Under kolumnen anmärkningar står något om "till Stockholm 43".
Vid sonen Johannes vigsel 1850 bodde han under Håberg.
I husförshörslängden 1847-1856 står han omnämnd vid socknens slut dit han kom från Ahlehaga under Håberg 1851 och sedan som utflyttad 1859 till Fremmestad. Det står också att han bor vid Håberg och att han har fått arbetsattest till Lidköping 1 maj 1849, 1850 attest till Stockholm samt 1851.

Jonas dog 70 år gammal. Han stod då som änkeman och fattighjon i Flo.

Eliasson, Jonas (I14371)

1999

Jonas föddes på Gunnarsröd, Hede socken.
Han var dräng från Kasen under Gunnarsröd när han gifte sig med pigan Kerstin från Konstantinopel under Gunnarsröd.
Jonas var först torpare och och därefter soldat på Konstantinopel under Gunnarsröd i Hede socken. Konstantinopel även kallat Turkeriet var ett soldattorp under Gunnarsröd. Var namnet Turkeriet kommer ifrån är oklart men det finns en teori om att det kan komma från Turkiet, Konstantinopel var ju huvudstad i Turkiet. En annan teori är att någon av soldaterna här kan ha varit med Karl XII i Poltava - och vidare till Bender i Turkiet!. Adressen idag är GUNNARSRÖD 11, 455 96 Hedekas.
Han var senare soldat Jonas Orn/Orm på soldatstom Kasedalen under Wästre Orndal.
Han var antagen 1795 och avskedad 1808. I soldatregistret står han som född 1775.
Han var kommenderad som jägare till Pommern 1806 - 1807, tillfångatagen 17 april 1807 vid Uckermunde, fransk fångenskap. Han var återkommen från fångenskap 1810, antagen 24 augusti 1811, avskedad 29 augusti, "borttagen i högra sidan af slag".

Jacobsson Orm, Jonas (I501895)

2000

Jonas i N. Kroken köpte en gård i Linde på 1760-talet. Jonas dog som ägare av gården 1814.

Grund, Jonas (I500292)

Webmaster Message

Vi gör vårt bästa för att dokumentera vår forskning. Om du har något du vill lägga till, vänligen kontakta oss.

Noteringar

Quick Links

Contact Us

Webmaster Message